ADHD eller Fullt Normal?

Rätta mig om jag har fel i några av följande påståenden:

Människor är däggdjur.

Människor lever i flock.

Barn som är däggdjur och lever i flock tenderar att springa, brottas och busa rätt så mycket.

Korrekt?

Bra.

Då bör det vara dags att ifrågasätta följande:

Är det naturligt att barn ska vakna tidigt på morgonen, ta på sig kläder, borsta sina tänder, äta frukost och sedan åka till skolan där de förväntas sitta på obekväma stolar och lyssna på trötta och oinspirerade lärare?

Är det naturligt att barn ska vänta på att få röra på sig och vara sociala tills eftermiddagen och är det naturligt att barn efter dessa aktiviteter ska stänga av datorn och gå och lägga sig i tid?

Är det inte lite skevt?

Sedan vår arts uppkomst (hela vägen tillbaks till den första apan) har vi vaknat och tvingats röra på oss. Det första på agendan har varit att hitta frukost - inte äta.

Efter det har vi chillat och hängt med stammen tills det är dags för nästa uppgift.

Backar vi fram bandet tills dess att vi lärde oss språk för ca tio tusen år sedan var det naturliga tillfället för undervisning (enligt historia och vad vi lär oss av de få vilda stammar som finns kvar) runt skymning, när kroppen är trött och hjärnan nyfiken.

Solnedgång och mörker har alltid väckt vår fantasi och nyfikenhet. Det är kopplat till det okända och det dolda.

Få människor vaknar upp och tänker "Vad är meningen med livet?" eller "Varför snurrar solen?" Dessa tankar har en tendens att dyka upp på kvällar.

Är det normalt med ADHD?

Jag tror tvärtom. Det är konstigt att inte ha det. ADHD är i mina ögon ett uppror mot vuxna och vår bristande engagemang gentemot barn. Ett rebelliskt nej mot att tvingas sitta i skola för att ens föräldrar är på jobbet.

Det är inte synd om de som har ADHD - det är synd om de andra barnen som lär sig hålla käft, sitta stilla och göra som de blir tillsagda.

Tyvärr lever vi i ett samhälle där de förstnämnda blir bestraffade och de sistnämnda belönade.

Den sorgliga ironin

Barn är nyfikna små jävlar. De vill veta allt och slutar aldrig bomba sina föräldrar med frågor. Vad föräldrar (och skolan) gör är att döda denna nyfikenhet genom att tvinga barn hålla käft, lägga undan sina frågor och lyssna på kommando.

Föreställ dig att ditt Bredband slutar fungera. Du ringer kundsupporten för att se whats up och när du kommer fram så vägrar kärringen i luren svara på dina frågor. Istället berättar hon om alla problem de haft med att utöka kanalutbudet på sin TV-tjänst och hur mycket de sänkt minuttaxan på hemtelefonin.

Det är oacceptabelt beteende och barn tvingas stå ut med det hela tiden.

Men inte länge till. Internet och teknologi är på gränsen att revolutionera utbildning och jag drömmer om en värld där barn utbildas i takt med frågorna de ställer.

 - Istället för att tvingas veta skit de inte undrar för att alla andra är på jobbet.

Mvh

 Alexander S.